21km blev 42km

Vaknar på morgonen och sätter mig på cykeltrainern i 45minuter varpå frukosten intages.
Tänker att idag ska jag köra ett långpass speciellt då jag inte körde något löp/cykelpass igår.
21km rundan jag kört ett par gånger låter bra, så kan man avsluta med en liten stund på cykeln efteråt.

Jag tar med mig en liten påse med jordnötter samt russin för att se hur magen mår av intag av dessa under löpningen och fortfarande vara fräsch när rundan är klar och jag ska upp på cykeln.
Men det visar sig redan första kilometern att benen känns väldigt sega och svara inte riktigt som vanligt. Detta gör att jag funderar ut alternativa vägar där jag kan avvika mot hemmet om jag skulle behöva korta av rundan ifall någon värk skulle tillkomma.

Efter cirka 5km kändes det lite bättre och motivationen ökade. Efter detta kändes benen bara bättre och bättre för varje km. Efter drygt milen så fick jag en annan löpare rätt långt framför mig som jag sakta sakta närmade mig, personen i fråga var typ 100m ifrån mig när han fortsatte rakt fram där jag skulle svänga. Så jag tänkte varför inte hänga på och se vart han ska :P

Sagt och gjort sprang jag rakt fram vilket ledde igenom Campusområdet i Linköping, blev väl någon kilometer eller så sen svängde han åt höger och det passade inte mig så jag köra min tänkte vänstersväng och hade en stund senare klarat av den extra förlängningen vid Lambohov och kom i fas med den tänkta banan. Några kilometer till så var det tänkt att jag skulle svänga av och hade då bara några få km kvar till hemmet. Men den där känslan i benen hade inte släppt utan bara blivit bättre och bättre och jag kände mig som en Duracell kanin som bara sprang, sprang och sprang.

Så det var precis vad jag gjorde, jag fortsatte rakt fram och därmed sprang samma vända runt Linköpings yttre som jag nyss gjort innan jag vände i Lambohov. Allt bara flöt på och var inte det minsta jobbigt. Jag tänkte att fortsätter jag känna såhär när jag kommer till där jag svänger av sista hundra metrarna mot hemmet så kollar jag hur långt jag kommit och kör en extra runda för att få marathon distansen.

Och känslan sluta inte så jag fortsatte ner mot stångån istället, hade nu sprungit dryga 34km. Sprungit på flera olika sätt här då jag springer häromkring från/till jobbet så jag räknade lite hur jag skulle springa för att få 8km. Körde en variant som jag inte gjort innan vilket jag uppskattade till ungefär lagom distans och kunde köra lite extra innan hemmet om det inte räckte.

Men det behövdes inte för när jag väl kom hem så stod Garmin på 42.7km. Jag var fortfarande inte trött förrän jag slutade springa, då blev benen stela rätt snabbt :D

Blev inte bättre av att jag första minutrarna satt vid datorn efteråt, men sen tog jag tag i stretchning och käkade och drack. Den största nackdelen med denna resa var att jag inte hade med något vatten, detta märktes dock inte på mig av någon anledning jag inte riktigt vet, behövs inget vatten under ett mara om jag druckit mycket innan? Visst var jag nu törstig och drack vatten som sjutton, men under passet hade jag inte påverkats något nämnvärt av det....

Någon dryg timme senare stack jag och handlade, konstigt nog kändes inte något i benen längre efter 100m, måste lyckats stretcha bra för stelhet brukar ju alltid lägga sig efter långlångpass även om man inte är så trött.

Nöjd är man iaf och har visat för mig själv att sub4 på maran är något jag i dagsläget inte har några problem att prestera. Dock så skippades cyklingen som var planerad att avsluta passet : )

Statistik:

Distans - 42.70km
Tid - 3:58:37
Tempo - 5:35 min/km

När jag valde att inte svänga av mot hemmet (efter 20.55km) så hade jag 5:24 i avg tempo, så visst saktades farten något trots att jag kände mig pigg hela tiden men inte så jätte farligt dropp ändå med tanke på längden av passet och utan vatten. Dock kom nötterna och russinen till användning :D

Här är en Google Earth bild av rundan:

Starten är alltså vid "Vimanshäll" och sprang österut först