söndag 1 februari 2009

Karlstad 6H rapport

Tankarna flög iväg lite så får se om någon orkar läsa rapporten :D

Resan

Väckarklockan pep på mig 4:45 på morgonen varpå jag gick upp och tog en tallrik gröt till frukost.
Fixade sedan klart matlådan bestående av sallad, makaroner och kycklingfilé. Plockade sedan ihop resten av sakerna jag skulle ha med mig i en väska, trodde jag. Det linne jag tänkt springa i tvättades dagen innan och log på tork, jag satte till och med på mig det på morgonen bara för att testa men hängde tillbaka det på torkställningen... och glömde bort det.

Far min kom sedan strax innan halv sex och vi satte av för resan mot Karlstad som skulle ta drygt 3timmar. Jag som inte hade lagt mig förrän efter 23:00 dagen innan försökte sova lite men gick inge vidare, men jag vilade lite iaf. Strax innan kl7 åt jag min matlåda som planerat och sedan kom vi fram till Våxnäshallen i Karlstad runt 09:50.


Innan loppet

Var rätt nervös när vi var där, men jag kollade in salen och blev rätt för den grova doseringen som var i kurvorna, mycket mer än vad jag hade kunnat tro. Kollade runt lite på folket och gick sedan och hämtade min nummerlapp och chip. Det var tydligen så att man använda sig av 2st chips, en på vardera sko, vilket gjorde att min footpod inte riktigt fick plats. Jag vågade, tyvärr, inte sitta och experimentera med footpoden och bestämde mig att skippa den.

Blev mer nervös och började känna mig lite dålig av allt "nytt" där och alla andra som verkade vara så vana gällande allting. Gick för att byta om och upptäckte då att linnet som jag skulle ha inte fanns där... det var ju roligt, mitt psyke gick ännu längre ner helt enkelt. Hade hade med mig ett par extra tröjor dock inget linne då jag bara har ett. Så tog tröjan jag köpte inför Kanallöpet i somras, dock så var armarna inte lika fria och den var varmare än linnet i fråga : (

Usch vad jag började känna mig dåligt, menmen jag smorde in låren med vaselin och gick och lämnade min egna energi vid privata bordet och ställde väskan vid en stol vid banan där man kunde ha sina saker.

Jag var mer eller mindre redo och vi alla började gå till startplatsen.


Under loppet

Startskottet gick och alla började springa. Det kändes rätt bra att få komma iväg iaf, märkte dock snabbt hur jobbigt det var att konstant få springa om folk och speciellt gå upp på doseringen på kortsidorna, det var som att hoppa på början av en brant backe varje gång så det var svårt att hålla ett jämnt tempo. När man sprang om på doseringen ökade man helt enkelt för att det inte skulle vara lika jobbigt att springa där, så det tog lite på krafterna att öka och sänka farten hela tiden.

Jag kände sedan hur riktigt värdelöst det var att köra utan footpod, jag borde som jag såg ett par göra manuellt klicka klockan för varje varv och på så sätt se snitt-tiden per varv iaf. Man kunde se tid och sträcka på en liten datorskärm man knappt hann se på, men då var man tvungen att räkna om det till tempo och man kunde inte se konstant hur man låg till helt enkelt.

Efter ca 45 minuter hände det som inte fick hända, magen började bråka...
Det blev inte de minsta bättre så runt 1h efter start var jag tvungen att springa iväg till toan, innan sprang jag förbi min stol och plockade med mig ett paket Immodium Plus jag hade tagit med mig då jag läst att detta kan hjälpa till vid bråkande mage under löpning. Fixade toa besöket och tog ett par tabletter och var sedan ute på banan igen.

Efter detta blev jag tvingad till toan ytterligare 3ggr med ca 20 minuters mellanrum.
Så efter drygt 2h hade jag gått på toa fyra gånger och min mage var inte OK. Detta var ju inte precis optimalt scenario varken för min tid eller mitt psyke.

Vid halvtid så bytte vi varv genom att vi skulle springa ett varv på bana två, kände då löparknä känsla av att springa 2 hela svängar enda upp på bana två då farten inte var så hög (vanligtvis sprang man på blåmarkerad bana som var till för uppvärmning, från och med bana 1 var det doserat). Hade känt minilite någon gång efter att jag sprungit om folk men nu var det så det faktiskt kändes lite, men det släppte efter ett par varv på plan mark.

Mitt mål för maran på sub4 var inte så självklart längre och jag var rätt seg i kroppen, det hjälpte ju inte heller att man inte hade 100 koll på tiden, visste bara att jag låg precis under 5:40 tempo med dryga timmen kvar till maran. Mot slutet blev det är rätt tight och jag ökade fartan ca 15min innan för att säkra målet, detta tog rätt rejält på krafterna då jag uppskattningsvis låg på 5min tempo de sista 2km. Men målet klarade jag! Det var runt ca 3:58.

Jag stannade då till vid depån och drack lite cola och tog lite nötter, sedan gick jag på toa, men denna gång bara för att jag faktiskt var pissnödig! Jag stannade sedan till vid min stol och smörjde in insidan av låren med vaselin på nytt, det visade sig att jag ej hade använt mig tillräckligt av detta:



Kroppen var lite sliten efter fartökningen och jag hann gå typ 2 varv innan klockan nästan var 4:12 och jag därmed hade förlorat den marginal jag skaffat för 6mil om jag tänker sig 1mil per timme. Jag lyckades då börja på och springa igen iaf. Kroppen var rätt stel men jag kom igång lite efter ett varv, dock kändes det mycket värre nu.

Jag räknade ibland och såg att jag bara hade ett par minuter till godo, detta sänktes till runt minuten när det var 1timme kvar och jag kände ett det skulle vara jobbigt att köra en mil till i 6min/km tempo så jag fick kämpa på. Vid denna tid var vi 50 pers kvar som körde av 58 startande och den största delen gick vid det här laget, och vissa gick tyvärr två i bred längst in så det var jobbigt att springa om (de hade sagt åt folk från början att gå en bit in så de som löpta kunde göra det längst in och speciellt om det är två stycken i bred som går och pratar). Gissningsvis var det 60%+ som gick, så blev väldigt mycket omspringningar även om det varit mycket redan från början.

Vid 30min kvar så hade jag ingen marginal längre låg på fel sida av sträcket tom så jag skulle försöka mig på en ökning, fick då precis telefonen av far min(han hade gett den till mig i ett varv varje gång jag fått ett SMS). Fick ett SMS från Annie som kom precis vid rätt tid tidpunkt och jag fick precis som vid de andra SMS:en ett leende på läpparna som nu hjälpte min ökning.

Det kändes rätt rejält i låren och jag hade fetingproblem med att hålla ryggen ens någerlunda rak, men jag höll uppe farten. Vid cirka 10-15minuter kvar så verkade jag ha någon minut tillgodo och jag kunde då känna att jag iaf skulle få klara mitt mål.

De ropade ut att det var 5 minuter kvar och då började jag på en rejäl fortökning och höll väldigt hög fart iaf om man jämnförde med många andra som gick eller försökte sig på lite jogg. Gissar att det var runt 4:30 tempo iaf. Och med 10 sekunder kvar total spurta jag på som om jag sprang ett 100m lopp och riktigt skönt kändes det. Tiden tog slut lite snabbt där och man fick stanna vid tidens slut så de kunde klippa av chipsen på skorna som de sedan mätte till för att få exakt sträcka.

Jag slutade på 60398m och hade klarat av mitt mål på 6mil!




Efter loppet

Jag var dum nog att tycka mig vara värd att lägga mig på golvet när tiden var slut, men de som sprungit långt vet att detta inte är något man bör göra. Jag fick lite kramper och när far min hjälpte mig upp var jag stel som sjutton och hade problem med att gå. Höll på att ramla när jag skulle gå uppför en kant på 3cm då muskler aktiverades som bara gav vika. Sålänge man tog små steg så var det inget problem :P

Drack cola och tog mig rejält många ahlgrens bilar från depån mmmmmm vad gott det var!
Duschade och bytte om med rätt stora problem, man kan knappt böja på sig alls, men det gick iaf.

Sedan åkte vi till Scandic Hotel där vi fick käka en god buffé vilket var riktigt mumma:



Vi tog och till bilen och far min skjutsade hem mig varpå jag var hemma runt 9 tiden på kvällen!


Eftertankar om loppet

Lärdomar:
Tag med tröjan du tänker springa med!!!
Ta på mer vaselin!
Träna mer på att äta under träningspass!
Ta med dricka och mat du tänker inta (muggar är inget smidigt att dricka ur utan att sluta springa och gå istället)
Ta Immodium Plus i förebyggande syfte(borde fungera?)
Ha bättre koll på tillbehör som footpod, skulle den varit kalibrerad och testat och jag var van vid den så skulle jag kunnat fixa till det utan att bara bli rädd och strunta i den.
Testspring banan/underlaget om möjligt (Campushallen i Linköping har en liknande bana efter den fakta jag såg om båda, men den fick man inte springa på som vanlig kund om man löste en 120:- dagsbiljett tyvärr)

Väldigt glad att jag klarade de mål jag satt upp, de var egentligen lågt satta men jag fick kämpa hårt för dom pga alla problem.

Undrar verkligen hur långt man faktiskt sprang under loppet. Sedan så märktes det under senare delen hur hårt det var för benen att gå upp på doseringen för att springa om.

Om man räknar ihop alla personer som sprang kortare's sträcka det skulle ta att komma upp till min sträcka och dela det på distansen för ett varv får man fram att jag gjorde 3000 passeringar.
Det skulle ge mig 3 passeringar per varv som känns rätt korrekt, kändes som man gjorde 2-3 passeringar per varv ibland 2 per passering.

Nu tar ju denna räkning inte till saker som att de kunde springa snabbare än mig i vissa tillfällen eller när de inte var på banan. Men inte heller när jag inte var på banan eller de passeringar jag gjorde på de som sprang längre än mig. Det ger ett hum om passeringarna iaf. På raksträcka gjorde det inte så mycket, det blev lite längre och springa, men att springa upp på doseringar för att passera var både längre och jobbigt från benen.

Undrar verkligen hur långt Fredrik Elinder sprang som vann på 77km, han gjorde ju många fler passeringar än mig också, många passeringar pga mig också för den delen :P
Riktig prestation att springa så långt under de omständigheterna!

Men då mina låg var enligt mig lågt uppsatta eftersom jag tex på träning sprang maran i 5:35 tempo utan vatten och inte kände mig överdrivet trött efter det så är jag ändå nöjd med mitt resultat under omständigheterna!

Bättre mål att sikta på kunde jag ju inte ha satt, de var precis lagom för att jag skulle kämpa extra för att få klara målen helt enkelt.

Min placering med denna sträcka blev 2:a av 7 i min klass (Male senior) och 14:e plats totalt av 58. Det har jag inte så mycket att säga om, hade ingen aning om hur lång andra skulle komma, varken nöjd eller missnöjd helt enkelt : )


Topplista Damer:
Placering   Klass Namn   Klubb   Distans
1:a K45 Petersson Cecilia FK Studenterna 61 969
2:a K60 Nilsson Barbro Solvikingarna 58 627
3:a K50 Alpsten Birgitta SISU Forshaga 57 340
Herrar:
Placering   Klass Namn   Klubb   Distans
1:a M40 Elinder Fredrik Hässelby SK 77 254
2:a M35 Olsson Lars SISU Forshaga 71 266
3:a M40 Byrén Hasse IF Spartacus 66 691
13:e Msen Roxvret Daniel Linköping 60 398
Resultatlista:
http://www.ifgota.se/result/Uploaded/karlstad6h2009.html


SMS

Fick totalt 14SMS från 9 personer under loppet vilket var väldigt trevligt, far min gav mig som sagt min telefon när jag fått SMS så jag kunde läsa dessa och de gav mig ett leende varje gång : )

Petter och Håkan lyckades med bästa SMS båda sa till att känna glädjen av att springa, och det lyckades faktiskt. För det är ju lycka att få springa, det är många som inte kan av diverse anledningar men jag kan och jag gör det och har möjligheten att vara med i ett sånt här lopp är ju glädje det också!

Annie hade bäst timing och det hjälpte mig sista halvtimmen!

Här följer lilla listan från personer jag vill tacka för att ni gav mig något positivt att läsa!:

Madeleine Johansson
Håkan Larsson
Julia Sjöbergg
Petter Larsson
Göran
Sofia Larsson
Thorleif Johansson
Annie Wahlström
Kicki Roxvret

Min far(Leif) måste man ju tacka av flertalet anledningar också! Men något SMS skickade han faktiskt inte ; )


Mat jag fick i mig:
2 klunkar sportdruck (den var inge god)
en näve saltade jordnötter
~10 lösgodisbitar av twix/snickers
2 små rutor av deras
3st energigel (300kcal styck)
~3.5L vatten

Pga mina matproblem så vågade jag givetvis inte äta så mycket, och detta gav mig kanske 1500kcal max vilket är way to little för ett lopp på 6mil, så var inte så konstigt att det var segt mot slutet. Måste som sagt var ha en bättre tränad mage så kan man göra mycket bättre resultat!!!!

Finns STORA förbättringsmöjligheter bara genom att ha en fungerande mage och få i sig mer energi, behöver inte ens träna mer för att se bättre resultat : )


Puls



Snittade 162 i puls och max låg jag på 184(spurten i slutet).
Man ser rätt tydligt mina förbannade toabesök som kostade flera minuter vardera samt min dropp efter marathondistansen.

Avskräckt av sådana evanemang har jag inte blivit iaf, tvärtom måste jag satsa på att bli bättre så man kan göra resultat man kan vara mer nöjd över!!!

Men nu känns det som jag skrivit tillräckligt i denna rapport :D

Har tyvärr inte tillgång till far min bilder eller video, så en mer färggrann uppföljning av rapporten kommer inom kort : )

7 kommentarer:

Martin sa...

Gratulerar. Låter som en holmgång. =)

Vi ber så hemskt mycket om ursäkt att vi inte smsade. Vi sa innan vi somnade på kvällen innan att vi skulle sätta alarmet och skicka iväg lite sms.

Men som du vet så blev det inte så. =P

Vi är i vilket fall hemskt ledsna, mäkta imponerade och kommer kontakta dig om vi behöver ha nån som springer åt oss. =)

/Cornelis, Rebecca och Martin

Roxen sa...

Tackar!

Hehe, det gör inget, var många som skickade SMS ändå : )

Får se när jag springer till er nästa gång : )

Anonym sa...

Här kommer en mer officiellt GRATTIS ! till Dig Daniel. Jag tycker Du gjorde ett fantastiskt lopp. Du hade ingen aning om vare sig hur det var att springa så långt inomhus på en 200 meters doserad bana och Du visste inte vad Du hade för motstånd i form av en massa ultra elitlöpare och ändå (trots magproblem) kom Du på en totalt 14:e plats (av 58 startande), FANTASTISKT !!
Som en suportrande far på detta lopp var det en upplevelse att få vara med på världens första ultralopp på en 200 meters inomhusbana. Jag hade tänkt att vara där lite i början och slutet. Men vara bara ifrån och åt ca 1 timme) för det var så trevligt att bara vara där och följa det hela.
Tack Daniel för en trevlig dag tillsammans / kram pappa

Anonym sa...

Härligt jobbat Daniel.
Starkt gjort att ta hand om varje problemen och fortsätta.
Jag känner igen problemet med sår på insidan av låret efter tightskanterna. Fick ett savande praktexemplar jag med.

Konstigt egentligen att det är resår längst ned på tightsen. De borde fungera bra utan, dessutom med fördel eftersom det inte trycker mot ådrorna. Ska testa att klippa lite... :-)

Ses och hörs

Roxen sa...

Det är jag som får tacka dig farsan för att du hjälpte mig genomföra mitt första lopp över 1mil så jag nu kan klassa mig som ultralöpare :D

Peter: Var kul att få se dig springa där i foppa-tofflor. Har läst det mesta på din sida innan och fått båda inspiration och tips om det mesta angående ultralöpning : )

Anonym sa...

Vilken prestation !Imponerad både av din envishet och uthållighet, trots motgångarna. Nästan lika imponerad över din nogranna analys:-)!Kul att få följa dina tankar. Sträckan är ju precis vad du hoppades och placeringen är ju bara att gratulera till ! Du klarade det !!

Roxen sa...

Tack Ulla! : )